Löpning

Nu sitter jag i omklädningsrummet redo att inta löpbandet. Och jag är faktiskt late nervös. Varför? Jo, för att jag aldrig har sprungit (typ) mer än en mil på löpbandet och jag är rädd att tristessen ska få mig att inte palla. Men jag försöker omvandla min nervositet och rädsla till ett jävlar anamma och en massa energi. Nu kör vi!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0