faw

Gaaah! Frustrationen efter att man författat ett lååångt inlägg och så försvinner det. !#?*piiiip*#". Så, åter till ordningen.

 

Idag fyller vår lilla prinsessa en vecka gammal. Förlossningen känns som en evighet sedan och jag kan knappt komma ihåg hur det var att vara gravid. Galet! Såhär i efterhand med lite perspektiv på det hela, kan jag se tillbaka på förlossningen som något väldigt fint som jag är glad att jag upplevt. Barnmorskorna var sjukt bra och stöttade oss hela vägen och jag kan nästan sakna det fina rummet vi hade. Det är nära nog så att min hormonstinna kropp klämmer fram en tår när jag tänker på det.

 

 

 

Idag har vi varit ute på en prommis på Skogskyrkogården som kanske blev lite för lång för mig. Det kändes i kroppen efteråt trots att tempot var i (super)sakta mak. Man får ta det lite lugnt och skynda långsamt. Formen är långt borta. Men vad gör det just nu? Den kommer, i sinom tid. I nuläget saknar jag inte ens gymmet..