faw

I morse lämnade vi London och vår underbara lilla tripp för hemresa till ett blåsigt och superhalt Stockholm. Allt gick smidigt som tusan bortsett från en flygtur som jag tyckte var alldeles för turbulent. Dock verkade ingen annan bry sig nämnvärt. Det är konstigt det där. Jag blir mer och mer rädd för varje gång jag flyger. I alla fall. Pappa hjälpte mig med packningen ända fram till dörren så jag slapp halka på vägen hem. Sedan instruerade jag en spinning för en tapper skara och fick svettas igen. Härligt! Härligt var också att ta en lång (med betoning på lång) dusch med inpackning och ansiktspeeling. Hemma i sin egen dusch. Nu ska jag sova. I egen säng!