Lunchcykel i vanlig ordning

Jag var väldigt seg i benen på lunchens cykelklass. Konstigt med tanke på den mängd vila jag gett benen under förra veckan. Men så är det ibland. Inte blev det mindre svettigt för det. Och inte hade jag mindre energi heller. Snarare tvärt om. Jag skrek som aldrig förr och tyckte mig få ett par leenden tillbaka. Det är alltid uppskattat. Det gjorde också att jag vaknade till lite. Träning is the shit alltså. Nu ska jag vidare till Signalfabriken och min måndags-Body pump. Och ta mig tusan, jag har längtat. Idag kör jag fem låtar från den nya releasen.  









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0