faw

I fredags hade jag ju galet ont i örat och det ville liksom inte ge med sig. Sjukvårdsupplysningen sa att jag skulle åka till akuten om smärtan inte gick att ta sig igenom eller om det kom vätska ur örat. Smärtan kunde jag väl ta mig igenom tänkte jag och tog en alvedon i kvarten (ungefär..). Men på morgonen var det minsann något i örat som inte skulle vara där så det blev akuten och domen dubbel öroninflammation på ena örat och vatten bakom trumhinnan på det andra. Lite feber, halsont, förkylning och ett rött öga (!) på det blev beslutet att inte gå igenom någon Halvmara. Det var väl egentligen inget beslut, det hade inte gått att ta sig runt i mitt (sjuka) tillstånd. Men visst blev man lite bitter. Här har man tränat och laddat och så drabbas jag, som för övrigt (peppar, peppar) nästan aldrig är sjuk, av värsta dundergrejjen lagom till dagen. Men sånt är livet och snart är det 2011 och vi är vid Halvmarathon igen. För nu ser jag framåt.

Nu ska jag fortsätta jobba. Snart är det dax för lunch och te.

Dagen före dagen..

Det halsonda har satt sig i näsan. Jag är förkyld. Och idag hände det man (typ) minst av allt vill ska hända. Jag får dunderont i örat. Alltså megajättegaletförmycket ont i örat. Jag ringde sjukvårdsupplysningen, och jag har gått på nässpray och alvedon ikväll. Mitt fredagsnöje. Jag vet, jag vet mycket väl, att man inte ska träna med virus i kroppen. Jag vet också att man absolut inte ska springa en Halvmara heller. Men som jag laddat kan jag inte låta detta glida ur händerna på mig. Inte än. Och jag har fortfarande en natts sömn kvar. Jag springer inte med feber, hals- eller öronont. Men är jag förkyld, vilket jag förmodligen är även imorgon, så ska jag ta mig runt. Jag har minskat ner mitt mål från att ta mig runt kring två timmar. Nu ger jag hela loppet tre timmar. En hel timma för förkylningen alltså. Jag har till och med räknar ut att man kan gå två mil på tre timmar. Givetvis är jag inte nöjd med en sådan tid, men mer kan jag inte begära av min kropp. Men som sagt, jag tänker inte göra något dumt som jag får angra resten av mitt liv. Därför går jag och sussar nu och blåser bort alla tankar kring morgondagen och hoppas att jag vaknar upp pigg och kry (nåja). För visst vet ni att hoppet är det sista som överger människan?

Godnatt, ta hand om er!

Nej, nej, nej. Nej. Oh, no. Danm it! Mitt uppe i sista veckan av uppladdningen inför Halvmarathon blir jag sjuk. Vilka är oddsen liksom? Nu är jag inte galet sjuk (peppar, peppar) men tillräckligt sjuk för att inte kunna springa Halvmaran om den skulle varit idag. Jag har ont i halsen, ont i nacken, halvt ont/lock för örat och jag känner förkylningen smyga sig på. Jag har sovit så dåligt inatt. Usch. Nu gäller det att C-vitaminboosta rejält och se till att det halsonda försvinner. Jag ska springa på lördag. Så är det bara.

Nu behöver jag alla kurer, blandningar och magiska ingredienser som kan hjälpa mig bli kvitt denna dumma förkylning. Jag börjar med örtte och apelsin.

Jag hoppas att jag återkommer imorgon med enorma krafter och löpsugna ben. Till dess: Ta hand om er!

Hej hopp!

Idag var det dax för årets upplaga av Tjejmilen. Förra året sprang jag med en trasig fossing, som jag hade lyckats stuka. Det slapp jag som tur var i år. Men hela detta är har istället präglats av halvtrasiga benhinnor, lite småkrämpor i knän och en cykelolycka som jag fortfarande har småkänningar av. Och ändå kändes det mycket bra!! Efter vatten, medalj och ostkaka är jag nu hemma och ska hoppa in i duschen innan jag ska dra och handla för att sedan inta soffläge och kanske lite Paradise hotel-marathon. Och på tal om marathon. På lördag är det dax för halva den. Jag är pirrig och sätter allt hopp till mitt psyke denna dag. En veckas laddande kvar.



Jag och min medalj

På återhörande!

Så var vi inne i september, den första så kallade höstmånaden. Och visst är det lite mysigt ändå? Snart är det tända ljus och stora halsdukar som gäller!

Idag ska jag premiärköra mitt MRB-pass (mage, rumpa och ben) som jag har suttit och gjort koreografi till i natt. Eller slutfört den och bränt ner den. Inte bra för min sömn, jag vet! Men nu håller vi alla tummar och tår att det blir ett lyckat pass i alla fall. Jag har blandat basövningar med lite funktionella övningar och hoppas att det ligger på den nivå som jag önskar. En jobbig sådan alltså, för alla parter! Men jag åker direkt till gymmet efter jobbet och testkör det.

Ha en bra dag!