faw

Ojojoj. Jag satt på ett möte idag som skulle slutat en timme innan min Body pump-klass börjar. Fyra minuter innan klassen ska starta - jag upprepar - FYRA MINUTER INNAN (!) ramlar jag ut från konferensrummet och får panik. Herrejösses. Jag kutar ner till Sats, ber om hjälp att plocka fram lite vikter så jag kan få igång klassen och springer och byter om. Cirkus fem över kör vi så det ryker. Men hela timmen kändes konstig på grund av min lilla sena ankomst. Jag ogillar verkligen att vara sen. Det känns oansvarigt. Jag vill hinna byta om, plocka fram vikter och förbereda mig i lugn och ro. Men efter min sena pers var deltagarna som vanligt grymma och salen var fullsmockad med endorfiner!

Och nu, med mat i magen och lite distans till mitt lilla snedsteg, känns det rätt bra trots allt. Jag hoppas inte deltagarna blev allt för griniga på mig. Men det tror jag inte.

Nu ska jag superjobba ett tag till, sedan får vi se om jag entrar gymmet eller om jag tar en sväg förbi Gina Tricot och spanar in deras tränings- och beautylinje. Eller om jag drar direkt hem.

Kram!