faw

Nu är familjen äntligen samlad igen. Ejla har varit hos farmor och farfar ett bra tag nu, men igår kom hon hem och vi tycker det är supermysigt. Speciellt när hon kryper upp i knät och myser ner sig.

Igår kväll tog vi den längsta promenaden sedan förlossningen och innan dess. Ungefär nio och en halv kilometer runt Flaten blev resultatet. Och det kändes mycket skönt efteråt.

Idag startade vi dagen med ett besök på BVC. Lilltösen går upp i vikt som hon ska och växer på bra vilket känns skönt. Sedan tog vi en sväng runt kvarteret för att lugna ner henne, men det gick sådär. Istället gick vi hem och städade ordentligt och nu är det matdags för henne. Sedan inväntar vi besök för att ikväll rulla hem till föräldrarna. För fler nyfikna som vill spana in nytillskottet.

Och icke att förglömma. Idag är en stor dag. Min andra lilla bebis, min Ejla fyller två år idag. Det är galet vad tiden går och ibland kan jag få dåligt samvete att jag inte har lika mycket tid för henne nu när man har en bebis som kräver en del uppmärksamhet. Men jag försöker mysa med henne så mycket jag kan och tror hon vet hur mycket jag älskar henne. Vårt lilla gostroll.

 

 

 

Denna helg har jag inte suttit still mer än under gårdagens middag hos päronen. Det har packats, flyttats, städats, moppats och packats upp. Jag har fått grym hjälp av min egen flyttfirma, även kallad pappa. Nu är det dock smärre kaos här nere, men min lägenhet är tom sånär som på lite verktyg, rengöringsmedel och annat som ska användas till slutfinishen i veckan. Och så är det ju påskledighet också! Fantastiskt skönt. Nu är jag nyduschad och laddar för att instruera min sista cykelklass imorgon. Jag är trött nu, men samtidigt heltaggad för cykeln imorgon. Men först blir det sömn.

Jag bjuder på en bild på en lika slutkörd Ejla. Gostrollet har haft många kartonger att bekanta sig med under dagen. Det tar tydligen på krafterna.

 

Ejla, som nu börjat växa till sig till en riktigt stor krabat har mycket fuffens för sig. Handlar det inte om att riva tapeter eller ta bort vita plastpluppar som ska dölja skruvar så gillar hon att klampa runt på datorer och skriva fantasifulla meddelanden..not.




Mysigast i stan..När inte klorna är framme

Hennes gren just nu är kast med liten brödbåseklämma (ni vet en sån där vit sak i metall och plast (typ) som sitter runt brödpåsen) eller lek med små runda mjölklock. De är tydligen både roliga att tugga på och att leka med. Hon är dessutom som en hund som apporterar. Vi kastar, hon hämtar, vi kastar, hon hämtar och så fortsätter det. Att sådana små vita saker kan vara så spännande? Vi kanske skulle låta framtidens barn leka med barkbåtar..och plastmojänger från brödpåsen?

Nu är det jobb. Sedan blir det att kötta i gymmet. Bröst och triceps är tanken. Och sedan ska jag hem och försöka få till lite matbröd. Och äta. Och ha filmmys. Freeedag!