faw

Igår körde jag en härlig cykelklass och som avslut på denna träningstisdag körde jag några pullups i gymmet. Det känns som att jag har stannat lite i utvecklingen, men det är väl för att jag inte utmanar mig tillräckligt. Jag går liksom dit, kör 5x3 med det gröna gummibandet och sedan är det klart. Jag har inte riktigt tiden för mer. Men igår körde jag i alla fall några hängande skulderbladslyft efter mina fem pullupsset. Det är ju lite mer i alla fall. Och skönt var det ju efteråt. Minsann.

Efter löpningen igår var det dags för brunch med mannen på Kung Carls bakficka. Jag fick brunchen i 30-årspresent av en vän så det var på tiden. Det allra bästa var kaffet och laxsashimin med ponzusressing och det som var mindre bra var dessertbordet som kunde varit lite större, haha. Och marängswissen saknade glass. Är inte det en huvudingrediens? Men vi var ju inte direkt hungriga när vi rullade därifrån så det var kanske lagom trots allt. På vägen hem tog vi en sväng in i Celine-butiken så jag fick klämma lite. Ååh.

I morse, efter två mackor och en kaffe och två timmars väntan på att det skulle lägga sig sprang jag iväg. Planen var en mil och jag var nervös bara av tanken. Jag har inte sprungit en ordentlig mil sedan Tjejmilen 2014! Jag sprang i och för sig både 2015 (gravid) och 2016 (postgravid och inte i löpform) men det hade jag inte gjort om det inte var för att jag och mamma springer varje år. I alla fall. Enligt plan skulle jag springa på 57-59 minuter. I min värld skulle jag vara nöjd med att komma under timmen. Och håll i hatten, jag sprang på 55.27 och kände mig så nöjd! Musiken hjälpte nog lite. Samt mina favoritkompressionstights. Underbart! Då vet jag att jag klarar det.

I förrgår körde jag Body pump med många härliga deltagare. Igår var jag ovanligt seg trots att jag körde på samma vikter som vanligt. Men jag fokuserade dock på tekniken mer än vanligt så det måste vara det. Härligt!

Igår gav jag mig ut på lite löpning efter jobbet. Sex kilometer blev det. I kortärmat! Benen var tunga som stockar och jag var beredd på en betydligt sämre tid än det blev. Men igår fanns viljan där och jag försökte trycka på trots mina betongklumpar till ben. 32.34 stannade klockan på vilket jag är supernöjd med, framförallt med tanke på dagsformen.

I måndags (ledig måndag, woho!) varvade vi lek i parken med löpning. När jag sprang var mannen i parken med barnen och när jag kom tillbaka var det hans tur att springa och min tur att gå balansgång, åka rutschkana och busa. I det härliga vädret! Jag sprang sex kilometer och det var mentalt jobbigt att gå från fem till sex kilometrar. Men det gick toppen och jag var grymt nöjd efteråt. 32.08 blev tiden och det kändes bra. Kroppen kan, det finns där!

Förra veckans Body pump kördes i härliga färgklickar till skor. Synd bara att de blev lite hala och instabila under utfallen. Men det gick det också och jag fick en härlig träningstimme med mina deltagare. Vi hoppas att det blir så på morgondagens klass också. 

Denna vecka har jag fått till två löppass. Ett av dem var på löpbandet i tisdags. Jag körde ett jämnt tempo (11,1 km/h) som jag höll hela vägen. Och det gick bra och var inte döjobbigt, så nästa sexa jag kör på löpbandet kan jag göra i snabbare tempo. Nu har min halvamaraträning börjat och tyvärr missade jag ett löppass denna vecka på grund av migrän. Men nu är jag på banan, mer än redo! Tisdagens sexa sprangs på 32.28.

Förra veckans Body pump. Neondetaljer, svett och endorfiner. Är livet någonsin så bra som efter ett träningspass? Det kvalar i alla fall in på samma plats som att ha nöjda barn och äta riktigt mycket godis. Haha. Förra veckan var vi jättemånga Body pumpare, så kul!

I tisdags (ja, förra tisdagen) körde jag min cykelklass tillsammans med härliga deltagare. Och idag hade vi stämma i föreningen och eftersom jag sitter i styrelsen fick jag hoppa min cykelklass till förmån för det. Tråkigt, men då blir det nya tag nästa vecka! Stämman gick bra och efter att jag kom hem såg vi ett avsnitt av Sommaren med släkten och åt choklad. Det var lagom nedstressande. Nu ska jag gå och sova, sömn får prioriteras i stressiga tider. Imorgon jobbar jag hemma på morgonen innan ett möte i stan och sedan lite jobb på kontoret innan avtackningsmiddag med mitt förra jobb. Härlig onsdag!

Ser ni hornen som nästan kommer fram..? Nästa gång, då..

I fredags sprangs jag iväg på en kall löptur. Fem kilometer löptes på 27.59 vilket kändes okej med tanke på att benen kändes lite tunga. Det gör de i och för sig väldigt ofta just nu. Det är sällan jag känner den här lätta, flygande känslan. Men den kanske återvänder. Vi hoppas det!

Igår firade vi Alicia efter en halvdag med jobb och sedan var det dags för mig att instruera Body pump i vanlig ordning. Och jag var lite småförvirrad mellan varven och blandade ihop lite tempon här och var. Haha. Ibland var det liksom bara blankt i huvudet med vad som skulle komma härnäst. Men det gick bra bortsett från det och träning blev det tills jag skakade i kroppen. Skön känsla. Även påskägget fyllt med godis gav en skön känsla efteråt. Speciellt nötcremen. Mmm.

I tisdags var det dags för ny musik på cykelklassen. Jag har kämpat med att hitta peppande musik, för jag måste gilla nästan varje låt annars blir det tokigt. Och nu är jag nästan i hamn förutom några småjusteringar till nästa vecka. Haha, ibland undrar jag om andra är lika petiga som jag? Perfekt eller platt fall, så funkar det i mitt huvud. I alla fall. Jag är ju sällan nöjd med coachningen när jag har ett nytt pass, men jag fick fina kommentarer efteråt så jag får kanske vända den tanken. Yes!

Igår hoppade jag upp på löpbandet efter jobbet. Eller hoppade var att ta i. Jag masade mig till gymmet efter en natt med dålig sömn och hade bestämt mig för att springa lite på känsla. Inget speciellt upplägg utan försöka öka tempot vid varje kilometer. Eller kanske vid varannan. Och när jag var färdig hade jag sprungit fem kilometer på 26.08. Alltså galet. Årets tröttaste dag gav mig detta. Passet såg ut ungefär så här:

Igår var jag och barnen hos mormor och morfar och jag kom ut på en liten vårlöpning i solen. Det var riktigt varmt och skönt. Men det blåste som attan. Fem kilometer löptes på 28 minuter i mitt femkilometersspår där jag sprang min första femkilometare någonsin. Och där jag kommer springa min femkilometare om ett år när vi flyttar dit. Åh vad jag längtar! Jag tyckte jag tog i lite extra igår och hade förväntat mig en bättre tid, men är ändå nöjd och glad att jag kom ut en sväng.

Det som hände i Stockholm i fredags är fruktansvärt och hemskt och jag lider med alla drabbade. Jag blev fast i Solna men kunde tillslut ta tvärbanan till Alvik och där bli upphämtad av mamma och pappa lagom när tunnelbanan började gå igen. Och utan att vara i närheten var jag skärrad. Usch.

Ikväll hade jag en härlig Body pump-klass på schemat. Smockfull till sista brädan med grymma deltagare. Och nu börjar jag så smått hitta tillbaka känns det som, härligt! Jag var så himla hungrig när jag kom hem att jag var tvungen käka middag nummer två. Efter dusch har vi druckit kaffe, käkat choklad och sett ett avsnitt av '13 skäl varför' som vi började se här om dagen. Nu är det sovdags och pepp inför fredag. Veckans bästa dag!