faw

Ser ni hornen som nästan kommer fram..? Nästa gång, då..

I fredags sprangs jag iväg på en kall löptur. Fem kilometer löptes på 27.59 vilket kändes okej med tanke på att benen kändes lite tunga. Det gör de i och för sig väldigt ofta just nu. Det är sällan jag känner den här lätta, flygande känslan. Men den kanske återvänder. Vi hoppas det!

Igår hoppade jag upp på löpbandet efter jobbet. Eller hoppade var att ta i. Jag masade mig till gymmet efter en natt med dålig sömn och hade bestämt mig för att springa lite på känsla. Inget speciellt upplägg utan försöka öka tempot vid varje kilometer. Eller kanske vid varannan. Och när jag var färdig hade jag sprungit fem kilometer på 26.08. Alltså galet. Årets tröttaste dag gav mig detta. Passet såg ut ungefär så här:

Igår var jag och barnen hos mormor och morfar och jag kom ut på en liten vårlöpning i solen. Det var riktigt varmt och skönt. Men det blåste som attan. Fem kilometer löptes på 28 minuter i mitt femkilometersspår där jag sprang min första femkilometare någonsin. Och där jag kommer springa min femkilometare om ett år när vi flyttar dit. Åh vad jag längtar! Jag tyckte jag tog i lite extra igår och hade förväntat mig en bättre tid, men är ändå nöjd och glad att jag kom ut en sväng.

Idag blev det intervaller efter jobbet. 4x4-minutrare på löpbandet. Jag valde att öka upp hastigheten lite från förra gången eftersom sambon nu är igång med löpningen och då slår tävlingsinstinkten in. Hehe. Det var asjobbigt, speciellt den sista intervallen. Där var det långa minuter. Men jag gjorde det och kände mig grymt nöjd efteråt! Nästa gång kanske jag ska våga köra på 13,5 km/h..

Igår hade jag många lösa trådar på jobbet så jag fick baka ihop de till en redig lista där jag lyckades bocka av några punkter innan jag gick hem. När jag sedan kom hem satte jag in lax i ugnen och sprang sedan ut på en löprunda för att nollställa hjärnan lite. Jag kunde inte riktigt släppa all stress under rundan, men jag slog ändå rekord för det senaste året. Det blev fem kilometer på 27.07 och jag det kändes ju bra! Nu ligger målet att springa Vårruset under 27 minuter inte allt för långt bort. Benen kändes lite tunga, men mina skor som jag var och bytte i helgen kändes så mycket bättre än mina tidigare, så tacksamt!

I lördags var vi på våffelkalas hela familjen och i söndags träffade jag mina tjejer, lunchade och såg utställningen "Kungliga brudklänningar" på slottet. Således hade jag mycket energi till gårdagens löptur. Och ett par tunga ben på det. Det blev fem kilometers löpning som vanligt längs med Drevviken och tiden stannade på 28.33. Vädret var ju så fantastiskt så hade det inte varit för en trög kropp hade jag aldrig velat sluta springa. 

I morse var jag på gymmet tidigt för att få till träning. Planen var 4x4-minutersintervaller. Sist jag körde det tyckte jag det var lite för 'lätt' så jag halverade vilan och ville försöka mig på snabbare tempo nästa gång. Nästa gång var idag och jag bestämde mig för hastighet 13 km/h. Och det blev jobbigare för varje intervall och jag fick tvinga med psyket på tåget. Och jag gjorde det, den känslan!

Alltså jag var så slut efter gårdagens intervaller. Totalslut. Jag körde mina tvåhundringar och hela passet var en kamp. Jag som trodde att Sats i Mall of Scandinavia hade mixtrat med löpbanden eftersom det alltid gått så lätt där. Nu vet jag att så inte är fallet!

Igår sprang jag ut på en löprunda efter jobbet. Fem kilometer fick jag ihop på 28.42, vilket känns okej. Det var dock en minut långsammare än förra veckan och benen var tunga. Men det kan bero på dagsformen eller att jag hade något virus i kroppen. För i morse vaknade jag med halsont. Suck. Det känns som det har varit på gång i flera dagar, men inte blivit något. Jag fick ställa in min cykelklass och nu känner jag mig sänkt med snorig näsa, lock för öronen och halsont. Vi hoppas det känns bättre imorgon!

Nu är det inte åldern jag talar om. Den tiden är över. Nej nu pratar jag om min löpning igår. Fem kilometer på 27.53 och det snabbaste jag sprungit sedan min storhetstid (hehe) typ 2014. Äntligen har det lossnat. Förmodligen är det mina intervaller som hjälpt mig på traven. Nästa mål blir att komma under 27 minuter. Och så vidare. Heja! Vad ska man säga om löpningen då? Nya skor som kändes aningen klumpiga. Men jag är van att ha skon tight om foten och dessutom har fötterna växt minst en storlek efter att Melvin kom. Men det blir nog bra. Sedan var det kallt som tusan och blåste som attan. Men ändå. Under 28. Fint!

Säg hej till mina nya vapendragare, mina nya löparpjucks! Tanken är att dessa ska få vara med på många äventyr. I många mil. Bland annat halvmarathon i höst och vägen dit. Jag hoppas vi kommer trivas tillsammans. Idag invigde jag mina Asics faktiskt. Och nådde en liten milstolpe med löpningen. Men mer om det imorgon för nu ska jag sova efter att ha rensat bort kanske trettio flaskor nagellack. Skönt.

I fredags fick jag sådan galen huvudvärk. Och i lördags när jag vaknade satt det i. Puh. Men det blev bättre framåt dagen. Jag åkte och lämnade Alicia på sitt första kalas. Stora tjejen. Under tiden promenerade jag hem till mamma och pappa och käkade lunch. På eftermiddagen drog jag iväg, helt själv, till Löplabbet för att prova ut nya löparskor. Och jag gick därifrån med två par skor efter att ha provat typ femtio stycken och sprungit typ femtio vändor på bandet. Ett par mängdträningsskor från Asics och ett par snabba intervallskor från New Balance. Efter det blev det middag hos vänner och en sen kväll. Hade det inte varit för att jag fick ett migränanfall (igen!) hade jag nog gärna varit kvar än. Och hade det inte varit för att jag vaknade upp med dunkande huvud idag (igen!) hade jag invigt nya löparskorna. Med det fick vänta. Istället la jag mig och försökte sova bort smärtan. Nu känns det bättre. Sambon är och hämtar Alicia som sovit hos sin bästis och jag är på väg in till stan för att möta mamma.

Jag ska visa mina fina skor senare!

Jag brukar köra korta intervaller på distans. Idag vände jag på steken och körde långa intervaller på tid. Omväxling förnöjer och är det något jag gör väldigt sällan så är det längre intervaller. Så det var dags och idag blev det fyraminutersintervaller.

Uppvärmning 5 min (10,3 km/h)
4x4 minuter (12 km/h) med en minuts gåvila emellan (5 km/h)
Löpning/nedvarvning 5 min (10,3 km/h)
Nedvarvningsgång sex minuter

Planen var 4x4-minutersintervaller med två minuters vila emellan. Jag tycker halva tiden av intervallen är bra att vila. Men det var inte så jobbigt under intervallen att jag behövde två minuter, så när jag efter en minut kände mig återhämtad körde jag på. Men till nästa gång blir det snabbare tempo och två minuters vila mellan.

Igår. Efter den här frukosten, med Leva-bröd från Pågen som jag testar via Buzzador, blev det lunchintervaller. Alltså det var så skönt, härligt och döjobbigt. Och efteråt var jag vara så tacksam att ha kört ett pass. Att jag eftersvettades floder när jag skulle tillbaka till kontoret förtäljer inte sagan..

Löpning 1 km (10,3 km/h)
Intervaller 10x200 meter (varannan 16,1 km/h och varannan 15,1 km/h) med 100 meters gåvila (5,1 km/h) emellan.
Löpning 1 km (10,3 km/h)
Totalt 5 km, 29.27
Nedvarvningsgång ca fem minuter

Jag känner att den sista kilometern löpning inte är lika jobbig som den varit tidigare och intervallerna flyter på bra. Jag ska försöka öka så jag åtminstone kör två snabbare intervaller på rad. Och sedan tre..och sedan alla lite snabbare! Jag längtar redan till nästa intervallpass.

Igår hade vi en helt underbar kväll. Vi firade min alldeles fantastiska lilla vän som fyllt 30 i veckan. Men så blev ju klockan efter det. Jag somnade väl någon gång strax efter halv tre, vilket ändå var tidigt i sammanhanget. Efter en liten sovmorgon och frukost framför Mello-reprisen åkte vi och hämtade barnen. Eller åkte. Jag sprang dit, förbi vår nya tomt och skrapade ihop fem kilometers lycka på 31.12. Jag är verkligen inte nöjd med tiden, men dagens mål var njutlöpning. Och det lyckades jag med. Nu längtar jag verkligen till våren!

Jag har haft lite känningar i halsen sedan resan och därför inte vågat mig på krävande konditionsträning. Dessutom är det lite att pussla med nu när vi båda jobbar, Melvin är hemma (inte själv givetvis) och Alicia går deltid på förskolan. Det gäller verkligen att maxa åt alla håll för att få det att gå ihop. Tur att vi har mormor/morfar och farmor/farfar som ställer upp! Men hur som helst. Idag fick jag faktiskt till träningen. Och intervaller dessutom. Till råga på allt tror jag att jag hade orkat springa hur länge som helst idag. Jag blev liksom aldrig riktigt slutkörd. Jag trodde nästan löpbandet var felinställt en stund.

Uppvärmning 1 km (10,3 km/h)
Intervaller 10x200 meter (varannan 16,1 km/h och varannan 15,1 km/h) med 100 meters gåvila emellan (5,1 km/h)
Löpning 1 km (10,3 km/h)
Totalt 5 kilometer, 29.27
Nedvarvningsgång ca sex minuter

Då är det väl dags att öka tempot till nästa gång. Då blir det (förhoppningsvis) alla tio intervaller på 16 km/h. Nu när jag skrivit det måste jag ju göra det, pepp!

Idag visste jag att jag hade mycket, för mycket, att göra. Men jag kände också att jag blir som allra mest effektiv om jag kan få in lite träning. Sagt och gjort. Trots att jag var trött och inte hade någon jättelust, trampade jag ändå in på Sats utan att tänka. Jag lämnade en sovande lilleman på MiniSats och ställde mig på löpbandet.

1 km uppvärmning (10,3 km/h)
10x200 meter (varannan 16,1 km/h, varannan 15,1 km/h) med 100 meters gåvila emellan
1 minuts gåvila
Strax under 1 km löpning (10,1 km/h)
Totalt 5 kilometer 29.40
Nedvarvningsgång ca sex minuter

Det var jobbigt och jag blev jättetung i benen, framför allt i vaderna och kände mig allmänt stel. Det kan vara att jag idag körde i mina Under Armour-skor som inte alls slår mina intervalkskor från Nike (inget slår dem!). Eller så var det bara dagsformen. Men jag fick till det i alla fall och det var ju himla skönt. Dessutom har jag varit igång och effektiv efter det. Tack för det, träningen!

Måndag igen och jag startade denna vecka på mitt nya jobb. Spännande! Nu börjar det närma sig att börja på heltid och det ska bli rätt skönt att börja jobba igen. Efter jobbet testade jag Sats Mall of Scandinavia eftersom jag var i närheten. Och där blev det mina tvåhundringar på löpbandet.

Uppvärmning 1 km (10,3 km/h)
Intervaller 10x200 meter (varannan 16,1 km/h och varannan 15,1 km/h) med 100 meters gåvila emellan (5,1 km/h).
1 minut gåvila
Strax under 1 km löpning (10,3 km/h)
Totalt 5 km på omkring 29.50
Fem minuters nedvarvningsgång

Detta var mitt första egna träningspass på detta år. Äntligen! Känslan efteråt var superb. Därefter åkte hem till mina päron som hade barnen, åt lunch och stannade en stund. Och jag lyckades få huvudvärken från hellv.. Tusan, jag mådde inte bra. Men när vi kom hem tryckte jag i mig ett piller och nu känns det bättre. Men bästa botemedlet är ändå sömn, så det ska jag ägna mig åt nu.

I förmiddags gick jag till gymmet. Jag hade ingen egentlig lust och tänkte stanna hemma, men jag vet ju att det är värt det i efterhand. Jovisst. Efter mina intervaller var man ju en bättre version av sig själv, helt klart! Det blev mina tvåhundringar i nya löpartights från Nike som jag fick i julklapp av sambon. De var supersköna så två tummar upp för dem.

Löpning 1 km (10,3 km/h)
Intervaller 10x200 meter (varannan 16,1 km/h, varannan 15,1 km/h) med 100 meters gåvila (5,1 km/h) emellan.
100 meters gång
900 meters löpning (10,3 km/h)
Totalt 5 km, 29.47

Nu är vi på väg hem från kalkonmiddag hos svärisarna. Jag är mätt som tusan och båda barnen sover. Nu hoppas vi på en smärtfri läggning när vi kommer hem.