Intervaller
Veckans första träningspass blev intervaller på Gran Canaria. Det var som sagt varmt idag och jag försökte komma undan träning så långt det gick. Men tillslut masade jag mig iväg till gymmet för löpbandsintervaller. Tack och lov för AC:n i gymmet även om jag inte kände av den så mycket efter ett tag. Den blev mina 200-metersintervaller idag och jisses vad jobbiga de var, jag kände mig helt ur form.
Uppvärmning 1 km, 10,3 km/h
Intervaller 10x200 meter, 15,1 km/h med 100 meters lååångsam gåvila emellan
1 km jogg, 10,1 km/h
Totalt 5 km, 33.50
En av anledningarna till min tillfälliga (?) formsvacka kan vara att löpbandet var annorlunda mot det jag är van vid. Det hoppade snabbt upp i tempo vilket gjorde att intervallerna kändes längre. Eller så har maten gjort mig lite dåsig. Eller värmen. Eller så var det bara en av de där dagarna när allt inte klaffar. Men med mycket vilja gjorde jag det, och det klappar jag mig själv på axeln för. Det ÄR ju härligt efteråt.
Reflektion från arkivet
Här om dagen fastnade jag i bloggarkivet för att få lite inspiration till lite olika intervaller. Två saker slog mig. Ett. Jag har varit gräsligt snabb (jämfört med mig själv och ingen annan). Två. Jag har aldrig varit riktigt nöjd.
Jag såg att jag i mars 2014 tog tio intervaller med hastighet 17,1 km/h. Detta känns som en dröm i detta nu. Och för att göra det hela lite jobbigare, haha, så sprang jag i augusti 2014 2x5x200 meter på 18 (!!!) km/h. Visst har jag fått en fantastisk liten son som bara hunnit bli sex månader. Och det är alltså inte så att jag räknar med att vara där nu. Men ibland borde man kanske stanna upp, här och nu, och faktiskt vara tacksam för det man har. Och det man åstadkommer. Inte vara på väg någon annanstans hela tiden, utan stanna upp. Jag måste helt klart jobba på den biten. Det fick bli min lilla kvällsreflektion denna lördag.
Kräkintervaller
Idag har vi tagit oss hem från landet. När sambon kom hem från jobbet gick jag till Sats och köttade intervaller. Och idag var de inte nådiga. I vanliga fall är de kräkintervaller. Men idag var det snudd på att jag inte klarade av dem, kräktes och tuppade av. Samtidigt. Förmodligen det tuffaste på länge, kanske någonsin. Det tog ett tag att hämta sig och MammaMage-övningarna har aldrig varit så mentalt jobbiga som idag. Pust. Senast jag körde mina tvåhundringar var nästan en månad sedan och då försökte jag mig på ett högre tempo. Då tänkte jag att jag måste fixa samma tempo idag. Men tji fick jag, så jag körde två stycken på 16,1 km/h sedan fick det bli 15,1 km/h för hela slanten. Och helskotta vad jobbigt det var!!
Uppvärmning 1 km (10,3 km/h)
Intervaller 10x200 meter (två stycken på 16,1 km/h, resten på 15,1 km/h) med 100 meters gåvila emellan.
Totalt 5 km, 30.31
5 minuters nedvarvningsgång
Backintervaller
Idag var det dags för löpning som jag inte kört på..alldeles för länge. Det var nog nästan två veckor sedan sist. Jag var inte sugen på distanslöpning utan kör hellre intervaller. Jobbigare, men på något sätt lättare. Du får ju liksom vila mellan varven. Win win alltså. Idag blev det tio backintervaller i en omkring 150 meter lång backe. Och det var tungt, jobbigt och gick inte alls fort. Men jag krigade till mig en härlig känsla efteråt.
12-13 minuters uppvärmning
10 backintervaller
Nedvarvning omkring 600 meter
Totalt 5,21 km
En kotte för varje intervall
Instruera cykel
Efter en förmiddag på stranden var det dags att instruera min Cycling Interval på Sats i Farsta. Det var så varmt ute att det var lite skönt att komma in i en luftkonditionerad cykelsal. Men efter uppvärmningen var man ju lika varm ändå. Jag var lite oroad över hur det skulle gå att cykla med min brutala träningsvärk i benen från igår, men det gick alldeles utmärkt. Idag hade jag väldigt mycket energi och hade himla kul på instruktörscykeln. Jag tog i för kung och fosterland och var riktigt nöjd med min träning efteråt. Jag hoppas de tio som trotsade sommarvädret kände likadant.
Intervaller på landet
Igår åkte vi ut till landet hela familjen. Idag gick vi en skogspromenad på omkring tre kilometer efter en sen frukost. Efter det gick jag ner till ängen och sprang intervaller. Och helskotta, det var jobbigt! Det blev ungefär 5x400 meter med omkring halva sträckan i vila. Och ett varv (ca 600 meter) som uppvärmning och två varv som nedvarvning. Totalt blev det 4,88 kilometer på 31.23. Och efteråt hade jag väldigt trötta ben och lungor.
Trötta ben
Idag drog hela familjen till gymmet. Jag hade ju fortfarande träningsvärk från mitt expressbenpass i förrgår och visste inte vad jag kände för att göra. Då faller beslutet ofta på löpbandsintervaller. Så även idag. Men mina ben var helt slutkörda efter ungefär halva passet. Och efter sju intervaller var jag tvungen att kliva av bandet och prata med benen. Det var det eller att ge upp, och det var ju inte ett alternativ. Det var väl en blandning av extrem trötthet från det där benpasset (framförallt utfallen, pust) samt att jag ökade hastigheten på varannan intervall från 15 till 16 km/h. Men jag gjorde det, till slut! Men nästa gång tar jag alla i ett svep utan någon fuskvila.
Uppvärmning 1 km (10,1 km/h)
7x200 meter (varannan 16,1 km/h och varannan 15,1 km/h)
Vila (pausade löpbandet)
3x200 meter (varannan 16,1 km/h och varannan 15,1 km/h)
Löpning 1 km (10,1 km/h)
Totalt 5 km, 30.26
Och nu ska jag och mina ben gå och sova tror jag. En tidig kväll var länge sedan jag gav denna kropp.
Jobbiga 400-metersintervaller
Pyramidintervaller
Idag hade jag lovat att jag skulle gå på Strong mama. Men jag vaknade trött som en gnu och träning var det sista jag var sugen på. Dessutom börjar klassen 11.00 vilket är sent eftersom jag ofta går till gymmet direkt efter lämning. Så jag ställde om, gick in på Sats utan att tänka och ställde mig på löpbandet och körde intervaller i pyramid.
Torsdagsintervaller
Efter halsont kommer intervaller. Det är sedan gammalt. Idag kände jag mig så pass frisk att jag vågade mig på kondition. Och det var nog precis vad min kropp och knopp behövde.
Intervaller!!
Gårdagens löpning
Trappintervaller
Löpsaknaden är stor
Idag har jag kikat runt på träningskläder, läst inspo om träning och dreglat på diverse träningsbloggar. Och det jag kommer fram till? Herre je och oh my lord vad jag saknar löpningen! Ge mig ett tufft intervallpass, ett distanspass eller ett långpass och en chans att pressa kroppen. Att få svettas och känna endorfinerna. Det är så enkelt. Dra på dina sköna löpartights, en sporttopp och snöra på skorna. Nu blir jag taggad att köra på med MammaMage-övningarna och stärka kroppen inifrån och ut så jag har alla förutsättningar när jag väl ger mig ut i spåret eller hoppar upp på bandet. Åh.
Tisdagsintervaller på crosstrainern
Kräkjobbiga intervaller
Intervaller
Intervaller igen
Jag är för närvarande rätt trött på distanslöpning. Att bara knapra kilometrar känns lite halvtrist just nu. Fråga mig inte varför, men känslan är så. Dock är känslan helt annorlunda med intervaller. Dessa fullständigt älskar jag! Så det blir dessa jag får till. Så idag blev det intervaller för tredje gången denna vecka och nästan samma upplägg som i förrgår. Två kilometers uppvärmning, tio vändor i en cirka hundra meter lång backe och sedan en kort löptur hem. Efter 33 sköna minuter var kroppen nöjd och glad! Men intervaller är slitsamt för kroppen så nu ska nog intervallbenen få vila några dagar.
Backintervaller
Intervaller
